Karatefylla!
För att lugna allas oroade sinnen så tänkte jag härmed visa att jag lever, till skillnad från min mob och mina mockaskor.
Förutom den otroliga stämningen och hetsen så tror jag att den där flaskan captain morgan hade en stor roll i det hela, möjligtvis även fulvinet, ölen, champaanchen och mjölkdrinken. För ja, jag blev ganska packad igår, om någon lyckades missa det. Och ja, jag hamnade på något mystiskt sätt i stångån, vilket förklarar min mobils öde.
Hur jag hamnade i ån eller varför jag sprang ifrån Jard och co när de skulle hjälpa till är för mig ett mysterium (det sistnämnda har jag såklart fått återberättat).
Lite tråkigt är det att man inte har ett enda minne från sången och dansen, ja i stort sett hela kvällen. Men det kommer ju mer chanser, får nästan börja planera nästa tycker jag, även om bara tanken på fulvin skapar kväljningar=)
Heder till gubbarna Gustav, Filip och Niclas som cyklade långfärdsturen bara för att kontrollera att ja levde. De fyllde även upp minnesluckorna väl och fick i mig lite pizza, puss!
Sen tackar jag alla så mkt för det jag kommer ihåg, grym fest, grymt folk! (Inte minst tackar jag även taxichaffören, var du än är, som mot all förmodan hjälpte den vilsna, blöta och tydligen paranoida fyllehunden hem till ekholmen).
Just nu e livet snarare pest än fest men glad ändå, lägg gärna inte ut allt för pinsamma bilder om ni har några, haha ångesten är stoooor...
Allas eran Jakobus Gnistus
Förutom den otroliga stämningen och hetsen så tror jag att den där flaskan captain morgan hade en stor roll i det hela, möjligtvis även fulvinet, ölen, champaanchen och mjölkdrinken. För ja, jag blev ganska packad igår, om någon lyckades missa det. Och ja, jag hamnade på något mystiskt sätt i stångån, vilket förklarar min mobils öde.
Hur jag hamnade i ån eller varför jag sprang ifrån Jard och co när de skulle hjälpa till är för mig ett mysterium (det sistnämnda har jag såklart fått återberättat).
Lite tråkigt är det att man inte har ett enda minne från sången och dansen, ja i stort sett hela kvällen. Men det kommer ju mer chanser, får nästan börja planera nästa tycker jag, även om bara tanken på fulvin skapar kväljningar=)
Heder till gubbarna Gustav, Filip och Niclas som cyklade långfärdsturen bara för att kontrollera att ja levde. De fyllde även upp minnesluckorna väl och fick i mig lite pizza, puss!
Sen tackar jag alla så mkt för det jag kommer ihåg, grym fest, grymt folk! (Inte minst tackar jag även taxichaffören, var du än är, som mot all förmodan hjälpte den vilsna, blöta och tydligen paranoida fyllehunden hem till ekholmen).
Just nu e livet snarare pest än fest men glad ändå, lägg gärna inte ut allt för pinsamma bilder om ni har några, haha ångesten är stoooor...
Allas eran Jakobus Gnistus
Kommentarer
Postat av: Elin
skönt att veta att du lever i alla fall;)
Postat av: Hanna
Istämmer! :D
Postat av: Ellen
du gjorde oss alla lite väl oroliga där jacob! ingen mer fest i närheten av vatten tack :)
Postat av: Jakob
Gött att ni bryr er om mig iaf flickor!;)
Postat av: Felicia
Inte skrämmas så Jacob! Fy dig! ;)
Men skönt att du är okej och klarat dig från större skador :)
Vi ses på måndag
Trackback
